Var än Maria Holmberg rör sig så ser hon träd, gröna träd. Hon ser dem också om de inte finns – i halvöknarna och i varje nerhackat träd och bland husen som byggs i rasande fart där skogan tidigare bredde ut sig.
Idag åtnjuter Maria stor respekt i Tanzania genom det mångårig arbete hon stått i för att bekämpa skogsdöd och i att ge klimatsmarta alternativ. Nu blir också hennes samlade erfarenheter implementerade i den läroplan som utarbetas för landets skolor.
På vilket sätt har klimat och miljöfrågorna funnits med i missionsarbetet?
– Större delen av Tanzanias befolkning är bönder och beroende av regn och god jord. Mission handlar om att hjälpa hela människan, och i projekt som har med trädplantering och jordbruk kommer den biten alltid fram. I miljöundervisingsprojektet som jag har jobbat med sedan 2010 har de första frågorna handlat om klimatförändringar – regntiden har minskat med två, tre månader jämfört med förr, vad kan vi göra?
Hur långt tillbaka har missionen jobbat med dessa frågor?
– På 1980-talet började man med miljörelaterade projekt, mest trädplantering.
Befolkningsökningen i Tanzania är stor. Vad görs i landet för att skona miljön, t.ex. skogen?
– Det finns olika program, där man åtgärdar olika miljöer som t.ex att rädda nationalparkerna. Den nuvarande regeringen har åtgärdat skövlingen av skogsreservaten och jagat ut alla som sysslar med kolbränning och illegal virkesavverkning från dem. Man uppmuntrar trädplantering och inte minst skolorna är duktiga på att plantera träd.
Du har som utsänd av Finlands svenska Pingstmission (FSPM) jobbat med miljöfrågor i Tanzania sedan 1990-talet. Vad har ni lyckats uträtta och vilken effekt har det haft?
– I Nzega distrikt (centrala Tanzania), där jag jobbade med trädplantering 1990-96 finns de planterade träden kring skolorna som vi körde trädplantor till fortfarande kvar. På några ställen har jag sett återväxt av vilda träd också.
– Här i Biharamulo (västra Tanzania) började vi med en plantskola och drev upp karibisk tall som vi dels delade ut till olika grupper men också sålde, och de träden finns kvar till största del. Nu driver folk upp sina trädplantor själva och de har planterat träd i mängder som vi inte kan hålla reda på, man ser bara att landskapet har ändrats.
– På senare år har vi haft trädplanteringsprogram där vi har köpt och delat ut plantor till bybor som är beredda att sköta om stubbskott av vilda träd tills de blir stora igen och på så sätt få tillbaka naturskogarna som är de bästa ”regnmakarna”. Vi håller naturligtvis undervisning först och förklarar idén och nyttan med det hela samt sätter upp regler för hur träden ska skötas.
– Här på Nyamahanga har jag fått vittnesbörd om att miljöundervisningen har gett resultat: ”Vi har slutat att bränna gräset på berget och det har gjort att vi har en fin skog där nu. Trädplanteringarna ger oss ved bara genom att gallra och ta kvistar, så vi behöver inte gå långa vägar för att hitta ved. Det finns vedsnåla spisar som minskar på vedförbrukningen, det minskar på utgifterna och träden ger oss också inkomster.”
Hur ökar man bäst medvetenheten om miljöfrågor på gräsrotsnivå? Vad motiverar folk att bli mera klimatsmarta?
– Genom att prata med folk om vad de miljörelaterade problemen beror på och visa en enkel väg att åtgärda dem. När man kommer underfund med hur mycket man sparar in på att sköta miljön omkring sitt hus och i sin by, och vad man kan tjäna på att göra det så ökar motivationen.
Vad gör kyrkorna när det gäller miljöfrågor?
– Förra året godkände pingströrelsens ledare en miljöpolicy. När vi åker runt i FPCT:s skolor och introducerar läroplanen så ska vi ta med miljöpolicyn också och få folk att följa den, har vi tänkt.
Många i Tanzania lever fortfarande i fattigdom. Kan man kräva att de ska tänka på miljön trots det? Hur isåfall?
– Man kan inte kräva att de ska tänka på något som de inte har upptäckt, de gör för det mesta ”som de alltid har gjort”, oberoende av om det är bra eller dåligt. Men de flesta har sunt bondförnuft och godkänner förslagen till förändringar när de förstår hur det ligger till efter att man har diskuterat sig fram till en lösning.
Skogsskövlingen är stor därför att många inte har el i huset. De använder alltså ved eller kol för att koka. Effektiva spisar är en lösning. Men hur ska man lösa energianvändningen på lång sikt då befolkningsökningen är så stor?
– Elnätet byggs ut också ut i byarna numera. Det finns också gas som många som bor i storstäderna har börjat använda. Vi jobbar mycket med att hitta på program för att minska skogsskövlingen och få tillbaka naturskogarna.
Var finns kopplingen när det gäller tron och att ta ansvar för miljön?
– Redan i tredje kapitlet i Bibeln började miljöförstöringen när Adam och Eva bröt fikonlöv för att skyla sig efter att de hade ätit förbjuden frukt och upptäckt att de var nakna. Den fortsatte när de blev utkörda ur Eden och måste bryta mark för att odla på, men Gud älskade oss och sin skapelse så mycket att han sände sin son Jesus för att frälsa oss och vi älskar honom för det. När man har sårat någon som man älskar, så gör man allt för att gottgöra och göra den människan glad igen. Om vi verkligen älskar Gud så är det orsak nog att göra allt för att återställa den goda miljö som han skapade för att vi skulle må bra och ha ett gott liv – och tänk så bra man mår och vilken fart det blir på framgången när man har frid med Gud och sin granne!
Landets elever blir klimatsmarta
FSPM:s klimatinsats i Tanzania har till stora delar gått ut på att undervisa och instruera på gräsrotsnivå. Nu finns lärdomarna sammanställda i en läroplan som ska introduceras i de skolor som drivs av den nationella pingströrelsen FPCT. Tanken är att denna läroplan sedan ska godkännas av statens skolor och att miljökunskap blir ett eget ämne i skolan och inte bara en del av geografi- och biologi-undervisningen. Textboken trycks som bäst. En läroplan finns också utarbetad för Habari Maalum College i norra Tanzania vilken innebär högskolestudier i hur man bevarar naturresurserna.
Text & foto: Edward Holmberg