Församlingen på Nyamahanga har en stor skara ungdomar, de har en stor ungdomskör, och den har samlat dem till god gemenskap. I januari i år kom de på idén att plantera träd och bad mig om plantor. Bra idé, jag har fått pengar till trädplantering från olika håll men delar inte ut plantor hur som helst, först blir det en lektion i miljö och långtidsinvestering. Så vi samlade 64 ungdomar i kyrkan, då var ännu de som studerar på annan ort hemma på jullov. Jag visste att förutom de som går i grundskolan och i byns högstadium (secondary school) skulle många ungdomar fortfarande vara hemma när studenterna åkte tillbaka till sina skolor. Jag tog en stund och talade till dem: ”Ni som inte har gått vidare till högstadiet, eller gymnasiet, eller om ni har avbrutit era studier av någon anledning, ert liv är inte slut! Ni är fortfarande klyftiga ungdomar med livet framför er, och ni har rätt till ett gott liv, ni ska inte fösas undan och räknas bort därför att ni inte har ett betyg från en skola, ni är fortfarande en viktig del av samhället och ni behövs! Tänk efter vad ni tycker om att göra, vilket yrke ni skulle vilja lära er, och vi kan hjälpas åt att fundera ut något sätt att ordna en praktisk utbildning.” Följande dag delade vi 200 plantor var till dem och de var upptagna med att plantera dem den veckan.
Ungdomarna i församlingen är välorganiserade, de har både ordförande, sekreterare, kassör och också en mentor. De ordnade ett möte och sen kom de med protokollet till mig. Gruppen av 22 ungdomar, varav 3 pojkar och 19 flickor kallar sig ”Ukombozi” som betyder Räddning och de ville lära sig sömnad, frisör, kokning och bakning, odling, djurhushållning, och miljöskötsel. Ett annat önskemål var att de skulle få hålla till på missionen för det är en trygg plats. Jag gratulerade dem till framfarten och frågade vem de kunde tänka sig att ha som lärare. Det finns en skräddare som hör till församlingen, Eliakim heter han, de hade redan konsulterat honom och han ställde upp. Venasia och Elida, också egenföretagare i byn, kan det där med hårflätningar, den ena olika frisyrer och att fläta stråmattor och den andra rastaflätor. Min hushållerska, Joyce, är bra på matlagning och bakning och Enica som är gruppens mentor och min medarbetare i miljöundervisningen skulle ta hand om odlingar och miljö. Jag lovade att betala lärarna från Fida-projektet som jag jobbar med eftersom entreprenörskap ingår i programmet.
Barnhemsbyggnaden, som har stått tom flera år fick bli klassrum för sömnad- och frisörundervisning. En vacker eftermiddag grep flickorna kvastar och andra städredskap och sopade bort spindelnät och mycket damm för att sedan skura golvet med vatten och såpa. Sedan barnhemmet var i användning och det fanns flickor som lärde sig sköta barn och annan hemkunskap, fanns det två symaskiner som blev användningsbara efter lite service. Tre av kursdeltagarna tog symaskiner med sig hemifrån. Nödvändiga redskap för hårklippning med mera köptes in, och i slutet av mars kunde kursen börja.
Varje morgon börjar med bön i samlingssalen vid kontoret på stationen. För att uppmuntra olika gåvor att fungera, får de som vill leda samlingen och läsa ett Guds ord. Kurs schemat är sömnad och frisörkunskap måndag, tisdag och fredag i grupper och turer. Onsdag är det kökskunskaper som gäller, då kommer de till mitt hus och Joyce är deras lärare. De har lärt sig att baka kakor, bröd och bullar, de gräddas i en gryta på öppen eld. Olika goda maträtter får de också lära sig. Vi är miljövänliga och har vedsnåla spisar att koka på. I ämnet miljö, som hålls på torsdagar hade vi tänkt lära dem att bygga energisnåla spisar, men det visade sig att så gott som alla har sådana och använder dem hemma! Ett resultat av mångårig miljöundervisning i området. På miljödagen lär de sig också odlingsmetoder, djurhushållning, renhållning och återanvändning.
Målet för de här ungdomarna är att kunna starta små företag och få sin egen inkomst för att bli självständiga. Efter flera års tystnad sjuder barnhemsbyggnaden av liv igen, ”Nyumba ya watoto” – Barnens hus, rakt översatt, har blivit Ungdomarnas hus. Det ger hopp om fortsatt aktivitet på Nyamahanga missionen och ett gott liv för det uppväxande släktet.
Maria Holmberg